Helgens utflykt

Nu blir det lite omvänd ordning men jag tänkte att jag skulle berätta lite om helgen. På eftermiddagen i lördags kom en av våra handledare, Tamara, från universitetet och hämtade oss för att åka till en by söder om Lima där hennes farmor hade ett hus. Genuint peruanskt tänkte jag men blev sen ordentligt överaskad. Efter att ha åkt ungefär en timme kom vi fram till en grind med vakter och på andra sidan låg värsta lyxstället. Bara massa dyra bilar, tjusiga strandhus, trädgårdsarbetare, barnflickor, kökspersonal och planterade palmer och gräsmattor. Lima är verkligen ett klassamhälle, vilket jag inte alls varit beredd på att möta. Nere på standen badade vi sen med svarta delfiner (dock på lite avstånd). Sen åt vi lunch kl sex och bjöds efteråt på massa peruanska desserter. Plötsligt gick alla unga och la sig när kl var åtta. Vi som blivit förberedda på att vi skulle gå ut på en klubb förstod inte varför men det visade sig att de brukade sova fram till halv ett och sen vara ute mellan ett och fem. Det var tungt att anpassa sig... Jag var ordentligt negativ när alarmet ringde kl tolv (just efter att jag lyckats somna) men det blev sen en jättetrevlig utgång. Vi for till ett område med en massa matställen, pubar och klubbar. Vid femtiden kom vi tillbaka och vår värdinnas syskon kom hem vi niotiden- helt normalt tydligen- som att få en ny jetlag varje helg. Sen sov alla till typ halv ett då frukost serverades. En stor del av helgen tillbringade jag därmed med att ligga och vänta i sängen medans alla andra i huset sov. Tamaras farmor var jättetrevlig och det hela kändes otroligt generöst. Jag hade tagit med mig en present- en kortlek med svenska motiv på- vilket jag var superglad för i efterhand för den visade sig bli uppskattad. Ända sen vi kom till Peru har vi blivit så fantastiskt väl mottagna hela tiden. Sent på söndagkväll när vi kom tillbaka till Lima igen var jag helt slut men glad och kände att jag längtade tillbaka till verkligheten på sjukhuset.